• Hyrja
  • ABBOTT, J. S. C. - Eastern Question, The
  • ANDERSON, Thomas M. - Irrepressible Conflict in the East, The
  • BAJRAMI, Isuf B - Cikėl poetik nga Isuf B. Bajrami
  • BERISHA, Rrustem - Kėngė dashurie
  • BERISHA, Rrustem - Kėngė popullore te rilindjes kombetare
  • BLIND, Karl - Crisis in the East, The
  • BLISS, Edwin Munsell - Eastern Question and Questions, The
  • BUNCE, O. B. - Turks, The Greeks and The Slavons, The
  • CARCANI, Selaudin - Sami Frasheri
  • DOJAKA, Abaz - Karakteri i lidhjeve martesore para ēlirimit
  • DUKA-GJINI, Pal - Prelė Tuli i Salcės
  • DWIGHT, Henry O. - Typical Turks
  • FISHTA, Gjergj - Anzat e parnasit
  • FRASHėRI, Sami - “Fjalėt e urta”
  • GRAMENO, Mihal - Vepra
  • HASANI, Hasan - Ajkuna e Rugoves
  • HOXHA, Enver - 'Vetadministrimi' Jugosllav, teori dhe praktikė kapitaliste
  • HOXHA, Rexhep - Tokė trėndafilash
  • KARAISKAJ, Gjerak - Pesė mijė vjet fortifikime nė Shqipėri
  • KEEP, Robert P. - Boundary of Greece, The
  • LONGFELLOW, Henry W. - Scanderbeg
  • MAYHEW, Athol - Selected Articles
  • MJEDA, Ndre - Vjershash pėr fėmijė
  • PANJOHUR - Life of Ali Pacha
  • PORADECI, Lagush - Vdekja e Nositit
  • QOSJA, Rexhep - Panteoni i rralluar
  • SHKURTI, Spiro - Kontribut per hartėn kostumologjike tė rrethit te Sarandės
  • ANZAT E PARNASIT

    Qeshem nė punė tė njerzvet veē pse s’mujė me kja.
    BYRON

    P. GJERGJ FISHTA, O.F.M.

    NAKDOMONICIPEDIJA (1907)

    Fecit indignatio versum.

    PJESė E PARė

    Ti me gjasė, Nakdo Monici (1) ,
    S’din si hecė n’ketė jetė “cicmici”.
    Qysh se ty mund t’a hajė palla
    Se po kape m’breg me prralla:
    5Due me thanė, tue vu mbi letra,
    Se ē’ka, ndodhė nder kohė tė vjetra,
    Kinse t’njohė fara e Shqyptarvet
    Si pat kenė besa e tė Parvet!
    Eh! zotni, t’ngjatėt Zoti jetėn!
    10Pa shikjoe’i herė kuletėn,
    E ajo ty ka me t’kallxue
    Se shka t’zit ti kė fitue
    Me njatė t’bukren Histori,
    Qi ke shkrue pėrmbi Shqypni:
    15Asė, idhnim pa fe nevoje,
    E ndo’i borxh edhė n’shtypshkroje?...
    Sod n’Shqypni, more lum miku,
    Histori asht metelikuj
    Pse per tjeter, per ketė besė,
    20Veē se i qet ti zavall kresė,
    Veē se i lan ti kryet gomarit,
    Tu u mundue per fis t’Shqyptarit,
    Paj Shqyptarėt, si jem’tue pa,
    Sod me sod s’janė tue pasė nga
    25Me u hutue rne shkrime t’ona,
    T’cillat s’pjellin napoljona,
    As nuk bahen, besa, shkallė
    Per me u njitė ku bahet pallė:
    Punė qi lypėn sod nder nė,
    30Per me u rrekun per atdhė,
    Ktu, zotni, t’ngjatėt Zoti jetėn!
    Per pa e luejtė pak gja kuleten,
    S’ēilet shtek as bahet kangė,
    Pse e kanė xanė Shqyptarėt atė kangė:
    35Haja qenit — pija qenit,
    Edhe bjer karaduzenit!...
    Prandej sod letrarėt e shkretė
    Poshtė — n’fund t’unve — i lanė pėshtetė,
    Me’i grusht miza nė kuletė,
    40E, hae i keq, kurrkush s’i pvetė
    As per osh! — as per balosh!
    Kush pat kenun si Allighieri?
    E pra n’shekull, thonė, i mjeri
    E pat punėn rrokopujė,
    45Tu’u rropatun nper dhė t’hujė
    Me Divinen Komedi
    Si Per Curri npėr Mal t’Zi:
    Jo ma na qi i shkojm per nget
    Sa prej Vraket der n’Shkorret!...
    50E ma teper jem’Shqyptarė,
    Qi, per t' urtė e per letrarė,
    Kurr n’Shqypni s’mund t’ēojm kandarė.
    Po e sheh vetė, Zotni, se kokrra
    Nuk mund t’lidhim veē me dokrra (2) ;
    55Se me shkrie — e sterhollime
    S’mund t’i a mbushim menden kujė,
    Veē kot qesim petlla n’ujė...
    Po, a thue e din, mor t’u ngjatėt jeta!
    Persė libra edhe gazeta,
    60E pse istore — e kangė arbnore
    Sod me sod nder zogj t’Shqyptarit
    S’janė tue pasun kurrfarė zarit?
    N’mos e dijsh, due me t’kallxue,
    Per n’paē ngae ti me m’ndigjue.
    65Zoti i lum per njerzit mbarė,
    Tue xanė fill m’baben e parė
    E der m’t’mbramin — rend e rend,
    Veē treqind derhema mend
    Se ma teper s’u pat da.
    70Me kaq mend, tash, more vlla,
    A mund t’mbushen sa e sa koka
    Qi per randė, ndoshta, i ka toka?
    Besa, jo; pse edh’asht ndo’i koke
    S’cillės s’t’i dalin as gjashtė okė,
    75Jo se ma treqind derhėm
    Qi janė dhanė per njerzit xhem (3) ,
    Shka po u del nji pjesė e vogel,
    Qi s’mbaston me mbushė nji gogell!...
    Prandej gjindja edhe si t’plaken
    80Disi golle e kanė rradaken,
    Si me thanė, po e thom’per gjasė,
    Si me thanė nji kungull hasė.
    Per ketė punė, po e sheh ti vetė,
    Se, sa njerz jemi n’ketė jetė,
    85N’hatlla t’truvet te kaptina
    Ka’i drrasė mėngut t’gjith e kina:
    Due me thanė, kem’zi urtije,
    Pse e kem’t’gjith ka’i rrem marrije.
    Por ktu vetė s’po due me u djerrė,
    90Hollė e gjatė tue dashtė m’e tjerrė
    Sa marri qi ban gjithkush;
    Veē seicilli t’vejė m’rabush
    Punėt e veta, e ka me pa
    Se, perzėt, fort i a kam gja.
    95Paj me kenė na bash mirė n’krye,
    S’kjem tue pa seri me sye
    Ke na shkojn punėt kambė e krye...
    Bre, e’ma zi kjen punėt tue shkue,
    Pse kto mend vijn tu’u pakue,
    100Kah vijn krenat tuj u shtue;
    Por Njaj i lum, qi prej Empirit
    Sheh e njeh tanė punėt e nierit,
    Aj mend-lehtit t’bijt e Adamit
    Me i ndihmue desht n’ketė rod skamit,
    105Prande’i thotė nji ditė Shen Nkollitt:
    “Tue kundrue un prej ktij trollit
    Si hecė puna e rruzullimit
    Po baj; seri prej njerzimit
    Ke s’u bini nji herė n’kokė
    110Se ata vllazen janė mbi toke,
    E se s’asht fort punė e lmut
    Shoqi shoqit m’i a xjerrė trut,
    Un kujtoj, s’asht tjeter send
    Qi s’u xehet vendi vend,
    115Veē pse u dava vetė pak mend.
    Prandej ulu tash mbi dhe,
    E me mend ngarko’i gale:
    Del tue shitė kush t’duen me ble.
    Por ketė fjalė po t’tham ma t’mbramen:
    120Kė me shitė sa i biri t’amėn,
    Pse bajn mendt — ma shum se dhent.”
    I Shėn Nkolli, kjoftė levdue!
    S’ndej atbotė tuj u hutue;
    Por ngarkoi nji barkė me mend,
    125Edhė duel aj per gjith vend,
    Per gjith vend e per gjith fise.
    Tue shitė mend e tue shitė shise,
    Shiti i lumi mend sa shiti,
    N’e mbramt udha n’Sh’Njin e qiti.
    130Por sa i uli n’det spirancet,
    Qe’i barkė tjeter vjen prej Francet:
    Kisht’dalė Djalli me’i gale
    Me shitė shkarpa neper dhe.
    U dha zani n’Shqyptari
    135Se dy barkė n’atė Sh’Njin kanė hi:
    Njana mbushė me shkarpa t’vjetra,
    Me mend t’holla mbushun tjetra.
    Ran Shqyptarėt, at-herė, n’kuvend,
    E tue folun rend-e-rend (4) ,
    140E pleqnuen se per ketė vend
    Duhen shkarpa e jo mend.
    E prandej kta bane toben,
    E ma tepėr vune gjoben
    Per me u la me desh e qe,
    145Mend Shen Nkollit mos me i ble.
    Mandej ēuen n’Sh’Njin ke djalli:
    Per m’e pvete sa i bate malli.
    Edhe Djalli — dreq i vjetėr,
    Qi tue dashtė nuk ishte tjeter
    150Veē m’e lanė atė mall n’Shqypni,
    U a la shkarpat veresi
    Per me dajtė por ma bujar,
    S’desht atė ditė me u dhanė pazar,
    As s’desht vade me ju da,
    155Veē se u tha se kisht me u la
    Gja — ē’do gja, kushdi se kur
    Tue lanė mbrapa ka’i kusur.
    Kshtu u tha Djalit, e atje ma vonė,
    Mbathne shkarpat babat t’onė.
    160E s’banė keq, jo, per Tynzonė;
    Pse pat thanė nji plak pa dhambė:
    Kush s’ka mend do t’ketė kambė,
    A e din tash, o lum zotnija,
    Pse s’kanė zari kangėt e mija
    165Me sa t’ka ty Historija?
    Paj Shqyptarėt, t’thaēė, kanė ba be
    Mend e shise mos me ble...
    Pra, zotni, a e din shka ban?
    Hidhi librat mbi tavan,
    170Edhe rri mandej pėshtetė
    Me duer kryq, me sy pėrpjetė,
    Tue njehė miza — pėrmbi Ipiza;
    Pse m’a thotė porsi shum kujė,
    Ka me t’hecė kunglli mbi ujė,
    175Ka me t’vu ty barku peta,
    Kanė me t’ba t’gjith t’u ngjatėt jeta!
    E ti, i lmuet si nji mermer,
    Tuj u shkarrafendė m’minder,
    — Kurr me punė, gjithmonė pa nga —
    180Gjyqin shokve ke m’u a da.
    Sa me istore e Skanderbeg.,
    Per ketė besė, s’ke me u kapė m’breg,
    As kurr ty s’ka me t’hecė zari:
    Ka me t’mbetė nen bark samari;
    185Pse nder nė kjo kohė ka ardhė,
    Qi nji e zezė me u thirrė e bardhė:
    N’emen t’vet sendet s’duen qujtė
    Per n’don qyqja mos me t’mujtė
    E me t’fry era n’kuletė,
    190Por me t’shkue tymi pėrpjetė
    Edhė fyellit me i ra pshtetė.
    Po, por shka, letrarve t’ngratė
    U a ka lanė lija zanatė
    Me i thirrė sendet t’gjitha me emen,
    195Mashkllin, mashkull — femnėn, femėn:
    E prandej kanė shatin n’ujė
    E u shkon puna rrokopujė.
    Por, pse vetė due t’mirėn, t’ande,
    E ma tepėr pse m’a kande
    200Qi t’t’nderojė Roma e Stamolla,
    Po t’i ēoj do kshille. t’holla
    Qi Tartufi (5) i ka pasė shkrue,
    Per me dijtė si me jetue,
    Per me dijtė si me vozitė
    205   Nper tallaze t’shekllit t’ndritė,
    Per n’do shndosh me dalun n’va
    E n’do n’mjaltė spata me t’ra.


    (1)Nakdomonici; Dom Ndoc Nikaj
    (2)(Dokrra thirren kah Shqypnija. Dija, Kanga e Historija...)
    (3)Ka’i fjalė turqė ban lazem.
    (4)Shka nder nė nuk mbahet mend.
    (5)Molliere ka shkrue nji Komedi mbi Tartufin.

    Mė lartė
    webmaster@letersi.com